Where are you now ? 7

- Hej sa jag och insåg att jag hade en skakig röst.
- Vem är det sa han igen.
- Jag saknar dig mumlade jag och la på.



Efter bara några minuter så ringde Justin upp mig, konstigt tänkte jag men såklart så svarade jag.
- Hallå.
- Hej det är Alfredo, vem är det som ringer hela tiden vi vill ha namn.
- Nej, jag tänker inte säga något namn jag trode fan inte så om Justin.
Tårana rann nu ner för kinden,  Payton hade satt sig brevid  mig och tröstade mig utan att veta.
- Cai älskling vad har hänt ?
- Justin mumlade jag.
- Aha.
Hon trustade mig medan jag häjdlöst grät.
- Jag går hem sa jag och Payton nickade förstående.
- Jag säger att du inte mådde bra.
- Tack sa jag och kramade om henne.
Jag tog mina saker ut ur skåpet och gick hem, som tur var ingen hemma, uppe i mitt rum satte jag på musik och satt med datorn i knät. Jag klickade upp twitter och skrev in mitt andvändarnamn och lösenord.
När jag var inne kollade jag vad några hade skrivit men det var inte så intresant så jag skrev själv ett tweet.

'' @justinbieber I used to know who you were but I don't recognize anymore. ''

Justins perspektiv 
- Justin sluta tjöt Selena efter jag  kittlat henne.
Våra huvud var 3 centemeter från varandra och jag skulle precis kyssa henne för första gången när Mamma öppnade dörren.
- Ungar det är mat.
- Okej, vi kommer.
Jag tog Selenas hand och vi gick ner till resturangen i hotellet.
Precis när teamet kom i närhåll släppte vi varandras händer, det fanns 2 lediga platser brevid varnadra som vi satte oss på och började äta av den goda maten.
När vi var klara och mätta gick vi ut alla tillsammans till en bowling hall och bowlade.
- STRIKE skrek jag efter att träffat alla käglor. 
- Det är bara tur sa dem andra som var på andra banor.
-  Nej, jag kan göra det igen sa jag och tog upp min favorit färg på käglor Lila.
Jag svingade armen bakåt och släppte klotet som snabbt rullade mot käglorna och det blev STRIIIIKE.
- STRIKE IGEN, JAG ÄR BÄST AHA JAG ÄR BÄST skrek jag medans jag gjorde min berömda segerdans som jag får göra ganska eller tp någon gång ibland.
När vi hade bowlat i några timmar så återgick vi till hotellet.
Innan jag somnade loggade jag in på twitter för att skriva ett tweet när jag såg att Chaz hade retweetat Caitlins tweet, det var om mig.
Jag fattade inte vad jag hade gjort, jag hade ju inte pratat med henne på månader, det kanske var det som var problemet jag hade inte pratat med henne.
Den natten var det inte mycket till sömn, mest så tänkte jag på Caitlin alla minnen vi hade tillsammans.
På morgonen gick jag upp ur sängen och gick ner till buffèn och åt frukost och gick sen upp till mitt rum och blev väldigt sugen på att skriva en sång så jag tog upp ett block och började att skriva.
Efter 3 timmar av tänkande och omskrivande hette låten '' Never let you go ''
Jag tänkte på Caitlin när jag skrev den, låten började såhär jag har inte kommit så långt men det är ju alltid en början


They say that hate has been sent
So let lose the talk of love
Before they outlaw the kiss
Baby give me one last hug

There's a dream
That I've been chasing
Want so badly for it to be reality
And when you hold my hand
Then I understand
That it's meant to be

L
ängre hade jag inte kommit, jag hade tänkt att att be Lenord min låt skrivare hjälpa mig att fortsätta och fin slipa den.

Komentera, vad kommer hända nu kooomentera (L)
Puss//Julia (L)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0